Laviner

Anteckningar SLAO1
Åre Lavincenter
10-12/12 2010

Det här dokumentet består av de anteckningar och det vi lärt oss under SLAO 1 kursen på Åre Lavincenter. Vad som är viktigt att veta är att dessa anteckningar inte motsvarar kursen, utan bara ger er en kort inblick i lavinkunskap. Det kan inte ersätta kursen eftersom det här bara är bitar av den teoretiska delen!

Laviner och terräng

I 8/10 lavinolyckor har kompetenta skidåkare sett flera tydliga tecken på lavinfara men fortsatt ändå. Varför? När olyckan sen är skedd är det för sent att vända.

Lavinfaran är uppbyggd i en vetenskaplig triangel där människan, terräng och snötäcket utgör lavinfara.

Är någon av dessa frånvarande så finns ingen lavinfara, men när alla samverkar gäller det att vara med. Med ett visst snöförhållande, en viss typ av terräng och en utlösare (ofta en människa) så drar laviner igång. Terrängens mest viktiga faktor är lutningen på berget där laviner sker när lutningen är 25 grader eller mer. Allra lavinfarligaste lutningen är beräknad till 37-39 grader. Dock så kan det vara så att även om du står på mark med lutning under 25 grader så kan det finnas högre lutning ovanför dig! En spricka kan sprida sig dit, utlösa en lavin där det är tillräckligt brant, få upp farten och sen ändå skada dig där du står. Var ALLTID UPPMÄRKSAM på vad som händer och vad som finns omkring dig. Det är det som är avgörande.

En lavin rör sig mellan 50-200 km/h och snö väger omkring 300kg/m³, så det är massiva krafter som verkar.

Det finns två typer av laviner under vintertid

Lössnölavin – En lössnölavin börjar i en viss punkt som sedan breder ut sig och eskalerar och drar med sig mer och mer snö .
Flaklavin – En flaklavin å andra sidan är mycket mer oförutsägbar och farligare för skidåkare då man kan befinna sig mitt i så det spricker upp överallt runt omkring en. Då har man inte någon stor chans att lyckas ta sig ur. Istället för att börja som en lössnölavin i en viss punkt, så spricker det upp i form av flak som lossnar från en brottkant längs upp och drar sen ner i enorm hastighet. Man kan vara långt ner redan, men ändå kan man ha belastat en öm punkt som får hela området att spricka upp på mindre än en sekund. Så trots att det är du som utlöst lavinen så kan brottkanten ligga långt över dig dit sprickorna spridits och du begravs i snö. Det är därför flaklavinerna är så luriga.

Anledningen till att flaklaviner sker och att snön plötsligt spricker upp i flak över en hel bergssida beror på de olika snölagren. Det är nämligen så när ett snöfall lägger sig ovanpå ett annat så kommer snön i de olika lagrena att se olika ut. Ju längre tid den har legat på marken desto mer kommer snön att förändras. I de fallen då det undre lagret är hårdare än det övre så är det ingen lavinfara.

Men om det sedan kommer ett nytt snöfall, där det övre lagret blir hårdare än det undre (ofta på grund av vind eller temperatur), så blir lavinfaran plötsligt stor.

Då när det blir en belastning på det övre lagret som är för stor för att det hårda övre lagret ska kunna hålla upp det, så belastas plötsligt det undre instabila lagret. Pågrund av dessa olikheter så kan det beskrivas som att det instabila lagret känns ihåligt. Sånär det hårda lagret inte längre klarar av belastningen så spricker det upp och sprickorna sprids blixtsnabbt över hela snölagret.

Tecken på lavinterräng

– Absolut avgörande är lutningen. Måste vara över 25 grader. Men det är INTE snittlutningen som gäller utan den just i en viss punkt.

– Konvex lutning. Många laviner startar i konvexa lutningar vilket är som ett krön där det blir brantare och brantare efter. Då finns det spänningar i snön, den blir tyngre och tyngre på grund av tyngdkraften. Så då kan den lätt släppa efter i form av en lavin.

– Väderstreck. Tänk på vind och temperatur i förhållande till väderstrecken. Vart har snön blåst, hur är temperaturen på nordsidan/sydsidan?

– Terrängfällor. En terrängfälla gör det inte lavinfarligt men påverkar konsekvenserna av den till det sämre. Olika terrängfällor:
1. Raviner och så kallade grytor. Då har du ingen flyktväg ifall en lavin skulle gå. All snö samlas på en liten yta i botten och komprimeras stenhårt.
2. Klippor. Blir du tagen av en lavin med klippor nedanför så slås du mot dem eller faller utför stupet.
3. Träd/Skog. Ifall lavinen startar på öppen yta och sedan åker in i skogen med enorm hastighet, då slås du mot massor av träd.

UPPMÄRKSAMHET!! Det nämns ännu en gång, just för att det är livsviktigt. Alltid ha koll 360 grader runt om dig för att se vad som händer. Även om du är på plan yta och fikar eller tältar, så kan en skidåkare ovanför dig utlösa en lavin. TÄNK TILL. Aldrig stanna under en möjlig utloppszon eller i en ravin/gryta.

Tecken på lavinfara genom att titta på snön

– Trumhinna. När det låter som att gå på en trumhinna. Då det övre lagret är mycket hårdare och det finns ett undre lager som är så lätt, nästan ihåligt. Det ger dig förvarning av det instabila lagret som skapar flaklaviner.

– Whumpfljud – man hör hur det under lagret släpper under fötterna. Då ska man vända! Inte fortsätta och råka ställa sig på precis den punkt som utlöser lavinen där belastningen blir för stor.

– Tallrikssnö. Genom att titta på snön när du är ute och går så kan du se hur den beter sig under skidor och stavar. Ifall den skjuts undan i form av flak, eller tallrikar, så är det också ett varningstecken på de olika lagrena. Lavinfarligt!

– Sprickor från skidorna. Genom att också se ifall skidorna sätter igång sprickor i snön när man åker ska man genast stanna och ta sig ut. Lavin är nära.

Kamraträddning

När en kamrat sätter igång en lavin och du och några andra kamrater står ovanför och väntar på din tur att åka, hur ska du bete dig? Det hela sker i steg:

Tänk på din egna säkerhet så att du inte också åker med.
Håll koll på åkaren så att du kan komma ihåg den platsen där han/hon senast sågs. Blir lättare att leta när du endast behöver leta på en liten yta.
Vem/vilka saknas? Ha alltid koll på hur många ni är så ni vet hur många som ska grävas upp.
Utse ledare. Genom att utse en ledare så blir det mindre panikartat och letandet kan effektiveras. Ett MÅSTE för att det ska gå att hitta den begravde! Annars så är alla så stirriga och håller på med samma saker på olika håll. Organisation är nyckeln!
Larma 112! Så är hjälp på väg så länge.
Nu börjar sökandet. De ovanstående fem stegen ska sedan ske av sig självt och ska inte ta mer än 30 sekunder. Sökandet består av tre grundregler, först se, sen lyssna och sist känn. Alltså först ska du se ifall du kan hitta någon hand sticka upp, en mössa ligga på ytan eller liknande. Hittar du inte det är det dags att lyssna på transcievern för att sedan känna med sonden om du hittat rätt. Lyssna och känn stegen går mer detaljerat till såhär:
a. Ställ om transcievers till sök.
b. Signalsök. Snurra transcievern i alla riktningar och gå i ett sicksack mönster nerför området för att hitta en signal. Vid en signal är du inom 40 m från offret.
c. Grovsök. När du fått en signal så visar sig en pil i den riktning du ska gå på transcievern och ett avstånd uppenbarar sig. Följ transcievern till avståndet blir väldigt litet.
d. Finsök. När du kommit inom 2 m från offret börjar du finsöka. Då rör du transcievern i korsmönster fram och tillbaka tills du hittar det allra minsta avståndet. När du hittat ditt minsta tal så tar du fram sonden.
e. Sonda. Skicka ner sonden på den punkt du hittat. Förhoppningsvis stöter du emot den begravde på inte allt för stort djup. Sonda gör man med ca 25 cm mellanrum mellan sondningarna.
f. Gräv! Alla tar fram spadarna och hjälper till. Varje minut är väsentlig!

Är det flera begravda i lavinen är det ännu viktigare att ni har en utsedd ledare så att ni kan hitta dem så snabbt som möjligt. Innan 18 minuter är det 91 % som fortfarande lever, så det är alltid målet. Hitta offren inom 18 min!!

Transciever
Siffror vinner över pilen på transcievern. Ifall pilen pekar åt ett håll men avståndet till offret ökar så ska man alltid lita på avståndet. Inte på pilen! Ibland kan den hacka, så när man sen vänder åt det håll där siffran för avståndet minskar så kommer pilen att vända sig på rätt håll sen. Håll alltid transcievern åt samma håll! Snurra den inte efter hur du snurrar.

Skog
Det är mycket säkrare att åka inne i skogen än att åka ute på ett öppet fält ifall du ska välja. Skogen står ju där för att laviner inte går där. Desto tätare och grövre träd i skogen, desto bättre ”ankare” är de för snön och gör den stabilare. Laviner är mindre sannolika. Men en glänta kan vara nog för att en lavin drar igång, och så måste man hålla koll på vad som finns ovanför lavinen! En lavin kan utlösas högre upp och sedan dra in över skogen. Var alltid uppmärksam runt omkring dig, inte bara där du är just nu! Skulle du då bli tagen i en lavin in i skogen så skulle den däremot vara farligare än att åka i en lavin på det öppna fältet då du slås mot stenar och träd. Allt handlar om riskbedömningar, men i de flesta fallen är skogen ett säkrare val.

Ja/Nej	Mer/Mindre	Konsekvenser
25 grader	konvex	ravin/gryta
Tidigare laviner	lutning	stup/klippor
	Vegitation/Underlag	kommer andra till skada?
	Vädersträck	sten/träd
	Höjd
	Väder

Är det lavinfarligt? Ja, ok – är det mer eller mindre farligt? Vad blir konsekvenserna?
Ställer man dessa tre frågor innan man ger sig ut så har man gjort en bra riskbedömning.

Snötäcke

Hur bildas snö? I ett moln är det minst 100% luftfuktigthet. När fukten fäster mot smutspartiklar bildas snökristaller som sedan faller ned till marken.

Från det att snön faller från molnet till att den smälter på våren kommer den att omvandlas om och om igen. Temperatur och vind är de stora påverkande faktorerna för omvandlingen. Mycket vind resulterar i att snöflingorna trycks ihop till ispartiklar som blir till hård snö. Så akta er för vind – det kan resultera i hårda skikt på instabila lösa skikt à flaklavin. Varm temperatur ger slaskig snö, och kall fin pudersnö.

Det finns tre olika processer för hur snö omvandlas

– Rundande process: när temperaturen minskar kommer snöflingornas ”armar” sjunka ihop och bilda en mer rundaktig snöflinga. Mellan de olika snöflingorna kommer det sedan bildas som bryggor vilket kallas för att snön sintrar. Desto mer bryggbildning – desto stabilare blir snöskiktet, alltså minskar lavinfaran.

– Facetterande process: när det finns en temperaturskillnad på åtminstone 1°C/10cm i snöskikten, vilket det kan göra då tidiga snö lägger sig på marken innan den hunnit frysa, kommer en facetterande process ske. Det finns då inga kärl i marken, utan snön isolerar den istället. Det resulterar i att det nedersta skiktet, som är i kontakt med marken, kommer vara varmare än de övre lagren av snö. Vi vet att värme stiger, vilket betyder att vattenmolekylerna i snötäcket kommer stiga uppåt. På vägen upp genom snötäcker kommer snöflingorna kollidera med de ovanliggande snöflingorna, vilket bildar ett lager som är tunnare ovanpå och hårdare packad undertill – vilket inbjuder i att snöflingorna ställer sig i staplar. Alltså kommer det inte bildas några bryggor mellan flingorna, som i den rundande processen, vilket gör att snötäcket blir instabilt. Med andra ord, tidig snö innan marken hunnit frysa, är dåligt!

– Smält/Frys processen: vid en ökad temperatur smälter snön, vilket innebär att bryggorna mellan snöflingorna smälter och istället formar en slags vattenhinna runtom snöflingan. Ett smält snölager är väldigt instabilt. Om det, efter att snön smält, sedan fryser på och blir kallare kommer vattenskiktet som omsluter snöflinga frysa – vilket istället resulterar i ett kompakt stabilt snötäcke.

Rundande < 1°C/10cm < facetterande
Vid 0°C smälter snön

Så för att sammanfatta de olika processerna; den rundande processen är bra, den facetterande dåligt, endast smält snö dålig, men hela smält/frys processen bra för lavinrisken.

Regn är det väderförhållandet som hotar snötäcket mest, det kan förvandla en säker sluttning till ett livsfarligt lavinområde. När regnet å andra sidan frusit så är det lugnt att åla ut igen, men den processen för att det ska frysa tar tid, låt därför regnet få ett par dygn på sig att frysa innan du ger dig ut.

Temperaturen påverkar hur mycket vatten/fukt luften kan binda. Desto lägre temperatur, desto mindre vatten kan luften hålla. Detta leder till att överflödigt vatten lägger sig på det redan lagda snötäcket i form av rimfrost (luftens ”vattenbägare” rinner över). Rimfrost i sig kan inte orsaka laviner, då det är en millimetertunn frosthinna. Men med ett snölager ovanpå balanserar rimfrosthinnan det som ett lager av glas, felbelastar man lagret ovanpå glasen och ett utav dem brister kommer hela snötäcket gå sönder som en dominoeffekt. Kom ihåg det när nästa snö faller, rimfrosten kan ligga kvar i upp emot 4 veckor. Detta är extremt lavinfarligt! För att kunna urskilja rimfrost kan man använda sig av en enkel riktlinje; när fjället ser vackrare ut än vanligt, och glimmar överallt som speglar är det ofta rimfrost.

Nord- och Sydsidor

Syd – Sydsidor värms upp av solen, så de är generellt instabilare på eftermiddagen än på morgonen. En klassisk regel i alpländerna är att man aldrig åker en sydsluttning efter kl 12. På nätterna fryser snön ihop igen och blir stabil. I förlängningen så innebär det att snön på sydsidor blir allt stabilare ju längre det gått från senaste snöfallet men att man måste vara försiktigt på soliga eftermiddagar.

Nord – Nordsidor bevarar lavinrisken på grund av skuggan och kylan. Där finns de svaga lagren kvar långt efter snöfall.

Klimat – det finns olika slags av klimat beroende på var på jordklotet du befinner dig.

– Inlandsklimat
Torrt
Lite nederbörd
Kallt

Här är den facetterande processen vanligare, i och med det kallare klimatet.

– Kustklimat

Fuktigt
milda vintrar
mycket nederbörd

Alltså, mycket snö gör det mer lavinbenäget, men några dagar efter snöfall är det säkert. Lavinfaran kan lätt undvikas. I Sverige anses vi ha fjällklimat, vilket är en blandning av de två ovanstående klimaten, där vi har fått allt av de värsta.

Vägval

Lavinriskskalan är en femgradig internationell skala som visar hur stor den generella och lokala lavinrisken är för dagen. Observera! Rekommendationer för lavinskala 1 är ”iakttag normal försiktighet”, det betyder alltså inte att allt är lugnt!

I och med att skalan är internationell, fungerar den likadant oavsett var i världen du befinner dig. Vad som också är viktigt att vara medveten om är att lavinriskskalan bara täcker den off-pist som går att nå från lift – alltså inte den terräng dit du måste klättra alternativt vandra för att nå.

Statistik visar att 60% av alla lavinolyckor sker då lavinriskskalan visat 3, och att 30% skett vid skala 2. Alltså täcker den gula och orangea nivån 90% av alla lavinolyckor.

Förberedelser innan du ger dig ut på tur
Utrustning:
– TSS ( transciever, sond, spade)
– Förstahjälpen
– Mobil, ha alltid batterier om du skulle behöva slå larm; lokalt akutnummer eller 112. OBS! ha alltid koll på vad motsvarigheten till 112 är om du är utomlands
Mat
Kläder
Plan
– Lägg alltid ut en rutt. Hjälpmedel: kartor etc.
INFO
– Ta alltid reda på så mycket som möjligt om allt som kan beröra laviner i förväg. Väder, vind, snöfall, samt metrologihistorik och hur vädret kommer förändras under dagen. Ta även reda på tidigare lavinhistorik och typiska lavinområden. Är du ny i ett område, gör ordentlig research. Fråga pistörer, locals (varierande pålitlighet), internet (google maps, SMHI osv), kartor.
Utse ledare på morgonen
Lämna färdmeddelande
Kontrolltest av transcievers, grupptest

Innan ni bestämmer er för att åka ett visst åk, prata alltid igenom åket innan – vem åker först respektive sist? Vart ska vi stanna? Hur långt avstånd mellan varje åkare är nödvändigt? Om en lavin skulle gå, vart åker vi då? Tänk alltid ut reträttväg!

Om du skulle hamna i en lavin

– Försök åka ur

– Släng ifrån dig stavarna och försök lösa ur bindningarna

– Håll dig på ytan

– Ta tag i träd

– Kryp ihop i fosterställning

– Skydda munnen så att den inte fylls av snö!

När man ska bestämma vilken väg man skall ta, oavsett om det är upp eller ner bör man utgå från följande tabell:

	Enkel	Tankeväckande	Komplex
Lutning	-25°	à35°	+ 35°
Form	Plan/slät	Några få former (konvex)	Mycket form (konvex+)
Terrängfällor	0	+	++
Alternativ	Många	Få	Inga
Exponering (tid du utsätts för fara)	Kort	Medel	Länge

Tecken som påvisar lavinterräng:

– Tidigare laviner

– Sprickor/kollapser

– Whumpfljud

– Trumskinn

– Snöfall i kombination med vind (krävs en lutning på över 25°)

När man gör en lavinriskbedömning utgår man från en viss mall som består av tre olika klasser, där klass I självfallet går före de två andra klasserna.

Klass I – stabilitet (sådant vi observerar)
Klass II – snötäcke (tester)
Klass III – metrologi (prognoser)

Om det är kallt ute kan vi vänta oss lössnö, och om det är varmt och blåsigt kan vi förvänta oss flaksnö.

Till sist: när man tar sig uppför bör man ha i åtanke att man är mer utsatt i och med att man rör sig långsammare och därför har svårare att fly. Man har också en mycket längre exponeringstid. När man rör sig nerför bör man rikta sig efter 3 utgångspunkter: åk en i taget, ha alltid en flyktväg, ha en säker plats där ni kan stanna.

Mänskliga faktorer

När det kommer till att ta beslut om vilken väg upp eller ner man ska ta så agerar människan på olika sätt rent psykisk. Det finns vissa faktorer som påverkar en människas sätt att tänka och agera. De som följer här är några av de faktorer som sätter sin prägel på människas beslutsamverksamhet beträffande laviner:

Okunskap – man kan inte tillräckligt om laviner och förstår därför inte vilka risktaganden man tar och vilken terräng man ger sig in i

Dumhet – man agerar helt enkelt utav ren dumhet och ger sig in i lavinområden trots att man är medveten om riskerna

Grupptryck:

– Schimpanshanar

Ett större sällskap unga män som pushar varandra

– Silverryggar

Ett sällskap av lavinkunniga och väldigt långt erfarna individer där alla egentligen tänker att det är farligt, men eftersom ingen säger det vågar ingen annan heller säga något

Lasse i ledet – man är den som följer ledaren utan att egentligen bry sig om vilken väg man egentligen går. Man har alltid ansvar för sig själv

Kommunikation – det är jätteviktigt att ständigt kommunicera med sitt sällskap så att alla är medvetna om vad man planerar att göra. Alla måste också få en chans att säga sin åsikt och vara med och fatta beslut

Macho – man vågar inte säga ifrån

Odödlig – man tror att man inte kommer skadas, varför skulle det hända en själv? Det händer andra, men inte mig

Tillhörighet – man vill gärna tillhöra gänget, alltså hänger man på de andra för att passa in

Delad risk – ingen kan skylla på en enskild individ, det är allas fel om något går fel. Vi tar alla samma risk

Riskacceptans – ju mer säkerhetsutrustningar du köper desto större risker tar du eftersom du känner dig mer säker. Risken för att du råkar ut för en lavin blir nästan bara större desto säkrare du känner dig eftersom du då ger dig ut på stråk du aldrig skulle gjort innan

Lavinkunskap vs. skidkunskap – bara för att man är en duktig skidåkare betyder inte det att man har god lavinkunskap, dessa två ska gå hand i hand

Kickar – man söker adrenalinkickar

Gammal vana – man får inte luras bara för att man åkt på samma ställe förut. Väder, vindar och snömängd ger sluttningar olika lavinrisk från dag till dag

Underskattning – man underskattar riskerna man tar

Följa spår – undvik gamla spår, de är inte alltid säkra

Förnekelse – man ser lavintecken, men man förnekar dem. I 8/10 lavinolyckor ser skidåkaren olika tecken men förnekar dem.

Puderhets – självklart vill man ut i nypuder, men det kan vara livsfarligt

Kodak courage – man blir pushad att prestera för att man fotar eller filmar.

Alla dessa olika faktorer påverkar oss, och ibland kan de få förödande följder. Kom ihåg: det är aldrig fel att säga ifrån, det är moget att vilja leva.

Vad som är viktigt att tänka på är att du med en transciever inte kommer någon vart utan sond och spade. Oavsett hur dyr transciever och oavsett vad den har för finesser så måste du alltid ha en komplett säkerhetsutrustning för att verkligen kunna göra nytta. När du köper en spade bör du tänka på följande saker:

– Den ska inte vara i plast, utan i metall

– Den ska vara formad efter fötterna så att du kan gräva effektivare om det skulle behövas

– Den ska ha ovalt skaft för att vara så starkt som möjligt

Lavinbedömning

Terräng	Snötäcke	Människa
Ja/Nej	Klass I (stabilitet)	Vem är du?Skidåkare, ålder, kunskaper etc.
Mer/Mindre	Klass II (snötäcke)	Vilka är vi?Antal
Konsekvenser	Klass III (metrologi)	Vad gör du?